bloggkommentatorerna

De farliga skuldkänslorna
En ny undersökning säger att hälften av alla tonåringar bantar och att det har ökat markant de senaste åren och att även pojkar har börjat att banta. Undersökningen säger också att ungdomarna tycker att de är tjocka trots att de inte är det. Det är ju fruktansvärt tragiskt. Jag tror att det har att göra med trycket från media, sociala medier och att de ser att föräldrarna är måna om hur de ser ut och tänker på vad de äter. Detta smittar av sig och ger en medvetenhet kring kroppen och mat som gör att man börjar väga sig, mäta sig och tänka på vad man äter. Det var inte lika tydligt förr i tiden. Det trycktes inte in i skallen varje dag eftersom vi inte hade mobiler. Kostdoktorn är en av de som hävdar att man skall äta på ett visst sätt. Han dissar ofta olika matfabrikat och godis som säljs i butiker. Den senaste i raden är det faktum att McDonalds sponsrar skidlandslaget. Han tycker att det inte hör ihop och att skidlandslaget borde tänka sig för vilken sponsor de skaffar. Skall de verkligen det? Är McDonalds verkligen det värsta att bli sponsrad av? Är landslagen livegna på det sättet att de måste tacka nej till ett sponsorkontrakt som ger dem möjlighet att bli bäst i världen och på så sätt kasta bort sitt eget liv på principer? Det tycker jag är lite väl magstarkt att kräva. Jag tänker så här. Ungdomar älskar McDonalds. De vet att det inte är den bästa maten för de är inte dumma i huvudet. Men skall vi vuxna ge ungdomarna skuldkänslor kring det som ungdomarna gillar att äta? Är det inte just det här skuldkänslorna som skapar ätstörningar? Jag tror det. (Jag jobbar inte längre som kostrådgivare utan håller mina kostvanor för mig själv om ingen frågar mig. Vill inte påverka någon i negativ riktning även om jag vet att jag påverkat många i positiv riktning också.) //Anna-Maria
#1 - Hanna

Jag tycker att ungdomar ska få äta vad de vill. De ska inte behöva ha några pekpinnar. Undantaget om det är ett barn som börjar bli överviktigt. Då är det dags att tag i kosten. Att McDonalds sponsrar skidlandslaget ser jag inget fel in. Nä, han letar fel.

Svar: Svar till Lilly: Det var inte jag som skrev om qinoua istället för pannkakor. Det är annan Hanna. Om barn blir överviktiga ligger det helt klart något mindre bra bakom och då behöver de hjälp. Varför går du på mig? Ingenstans har jag skrivit något konstigt. Jag lämnar den här diskussionen för du är enbart otrevlig.
Lilly

#2 - Studenmamman

Allt blir så överdrivet- varför skulle inte McD kunna sponsra dem? Visst, McD är inte den bästa maten men det finns säkerligen värre saker man kan utsätta sig för än att äta lite hamburgare då och då- vi äter ekomat och hemlagat men det innebär inte att vi inte kan äta pizza, hamburgare och godis emellanåt! Jag vill inte att mina barn ska växa upp med förbud, förbud gör oftast att intresset blir större....lite lagom av allt är det bästa enligt mig... Kostdoktorn känns som han aktivt söker efter saker att störa sig på :-)

Svar: Instämmer, det finns bra mycket värre saker än McDonalds, både att äta och att bli sponsrad av! :)

För övrigt är väl det här inget nytt fenomen - Risifrutti har ju kört sportstjärnor som affischnamn länge, och om jag inte minns fel har skidlandslagets dräkter tidigare haft rätt rejäla kexchokladmönstrade inslag? :)
Hanna

#3 - Laura

Av en annan Hanna: lycka till att få en treåring att byta ut pannkakor mor quinoa haha...Märks att du inte har så mycket erfarenhet av barn. Herregud, jag blir nöjd om ungen äter lite fiskpinnar ( visserligen nån form av torskpinnar som ändå är lite bättre, men ja). Man kan inte begära av stressade småbarnsföräldrar att dom ska servera superduper mat alla gånger.

Svar: Svar till Elin: jag är inte alla föräldrar och kan enbart svara för mig om varför mitt barn (3 år) äter godis.
1. Man kan inte leva i exil. Är du ute på stan/hemma hos en kompis/wherever kommer det så småningom finnas godis. Omöjligt att neka för alltid.

2. Till sist orkar jag inte fler trotsutbrott för att hon inte får godis. För min egen sinnesfrids skull är det ibland enklare att bara ge den där förbannade godisen.

3. Jag tycker livet blir tråkigt om jag inte får äta saker jag gillar (godis är en sån grej) och jag gillar att dela den stunden med mitt barn.

För alla som förfasar sig över mitt odugliga föräldraskap: vi äter annat än godis thank you.
issa

#4 - Laura

Nathalie: matar inte nån med skräp. Är allt som inte är lagat från grunden skräp, tycker du? Visst tror jag att det är en bra ide att inte vänja barn vid sockerkickar osv. Men tror att man måste välja sina strider ibland... Plus att jag tycker att det är bra att ha en ganska tillåtande attityd allmänt. Mat ska vara gott och kul! Jag älskar vegetariskt och fisk och tror att lillen kommer lära sig gilla det också med tiden.

Svar: Skulle du ha en lika tillåtande attityd om du märkte att dina barn började utveckla sockerberoende/övervikt? Det är som med alkoholism; innan man testat "drogen" så vet man inte vem som kommer bli alkoholist/överviktig. Men ingen väntar sig att bli en missbrukare och därmed får tusentals barn lida när de sedan inte kan kontrollera sitt sockerberoende och har blivit överviktiga och mobbade. Mat ska vara gott och kul, precis som alkohol eller hur? Men det är inte lika kul längre när någon råkar illa ut av det. Men det är säkert lätt att tänka så som du gör när man inte har haft problem med vikten eller har barn med sockerberoende.
Lilly

#5 - Ols

Anna-Maria: Jag tycker det ar valdigt markligt att du om och om igen kanner dig manad att ge tjuvnyp at Kostdoktorn och lchf-rorelsen. Aven om du ej langre jobbar som kostradgivare har ju bade kostdoktorn och lchf hjalpt dig oerhort mycket, och du vet ju sjalv hur bra kosten ar bade for kroppen och psyket. Kostdoktorn var ju dessutom den som forst uppmarksammade dig pa sin blogg och gjorde dig lite "kand" som lchf-radgivare, vilket gav uppdrag for olika tidningar, kundbas for kostradgivningen etc. Tycker bara det ar valdigt konstigt, och ganska otacksammt och oansvarigt, beteende.
Du vet ju sjalv hur mycket negativa (felaktiga) stereotyper som finns kring marginalierade grupper som kampar for nagot som fortfarande ej omfattas av "etablissemanget". Varfor da ta dessa stereotyper och blasa upp dem annu mer? Jag menar har det satt varpa du gang pa gang framstaller lchf-rorelsen, och Kostdoktorn, som en extrem sektgrupp som manar till atstorningar etc.
Tank dig att detsamma gjordes om t.ex. en marginaliserad etnisk grupp som kampade for fler rattigheter, eller att detsamma gjordes mot t.ex. F!, som ocksa omges av en massa negativa, felaktiga stereotyper. Aven om det som sags ej ar sant sa skadar det enormt mycket. (Om man upprepar en stereotyp tillrackligt manga ganger blir den tillslut till "sanning" i lasarens ogon.)
Jag tycker ditt beteende ar valdigt markligt. Du verkar ha oerhort manga ouppklarade kanslor infor lchf, och Kostdoktorn, som du kanske borde ta tag i pa annat satt an genom att ge tjuvnyp pa din bloggplattform (en plattform som ju lases av oerhort manga manniskor, och darmed paverkar).

Svar: oj vad lite man skulle kunna få kritisera om man alltid skulle le och vara tacksam. nu bara en man som länkat henne? är det så viktigt att man inte ska kunna få ifrågasätta något i framtiden?
sahara

#6 - Laura

Lilly: vet du, jag har haft både anorexi, bulimi, ortorexi och problem med hetsätning. Så har i alla fall lite förståelse för sockerberoende trots att jag aldrig varit överviktig. Jag är uppväxt på väldigt nyttig mat, nästan aldrig kakor, chips eller godis. Och om min mamma åt en chokladbit behövde hon hålla igen nästa dag och massa prat om skuldkänslor... Därför försöker jag ha en tillåtande attityd. Vill att vi ska äta lite av varje, allt är okej bara man inte överdriver. Sen kanske du missförstod mig om du tror att barnet lever på pannkaka? Om hen får problem med sockerberoende får vi ta tag i det då, jag är ändå rätt uppmärksam...

Svar: Tycker din inställning låter jättesund! Själv har jag en unge som från spädbarnsåldern fått kväljningar av typ allt som är riktigt nyttigt. Är jätteglad att hon ens äter pannkakor, fiskpinnar etc, hon går hellre en hel dag utan mat alls än äter t.ex. broccoli. Jag vet för vi har testat den hårda vägen, att inte ge något annat istället.
Hanna (tredje i denna tråd)