bloggkommentatorerna

En annan bloggkommentator
Martinreda-Martin har lackat ur och kritiserat bloggbranschen stenhårt. Han är trött på hur julen utplånar bloggarnas innehåll till förmån för reklam-inlägg och affiliate-länkar. Det tillsammans med låtsaslivet som målas upp gör bloggläsningen outhärdlig under dessa veckor. Blondinbella utses till drottningen av låtsasliv.

Martin är bra som bloggkommentator, läs inlägget själv

//Mia
#1 - Karin

:) haha, alltså hans citat fr Isabellas blogg påminner om den hett diskuterade artikel om inredning hos medelklassen som skrevs för sju år sen i DN. Ordet Teppanyakihäll... nån som kommer ihåg?
Blev ett ramaskri, diskuterades överallt (bla som ett exempel på medelklassens verklighetsfrånvända fokus o att man definierar sig så mkt genom konsumtion.

"Han vänder vant de spröda råvarorna på sin teppanyakihäll. Vårlök, groddar och mizunasalladens dekorativa blad lierar sig med äggnudlar och ..."
Kan tyvärr inte se mer då jag ej prenumererar på DN, men den är fr 2010.

#2 - Karin

#1 fortsättning
Isabellas blogginlägg är i klass med inredningsreportaget fr 2010, hennes detaljrikedom med vad exakt hon/de åt till middag.
Det är humor el ja skrattretande roligt.

#3 - Ida

Nu kommer den här kommentaren handla lite mer om kritiken av Isabella generellt än vad Martin skriver, men jag hoppas på att få höra era tankar kring detta.

Jag förstår verkligen inte kritiken av Isabella. Varför är hennes liv så provocerande? Jag lever ett vanligt 8-17 liv med sambo och hyresrätt i en förort, men jag ser inte Isabellas liv som något ouppnåeligt som gör mig avundsjuk och bitter som många verka bli (enligt alla kommentarer). Jag har läst hennes blogg sen 2008 och jag blir glad av att läsa hennes blogg varje dag. Jag gillar att få ett break från mitt eget liv med allt vad det innebär genom att läsa om någon som lever ett helt annorlunda liv än mitt eget. Därför bryr jag mig ett dugg om hennes liv är påhittad eller på låtsas. So what? Det ger mig inspiration och det är bra underhållning.

Jag läste en kommentar nyligen på hennes blogg om att hon (Isabella) borde leva ett mer vanligt liv, skryta mindre, bli mer ödmjuk. Den kommentaren tyckte jag var rätt intressant. Varför är det så viktigt för vissa att alla ska leva på samma sätt? Jag skulle inte vilja läsa en blogg där alla inlägg handlar om stordisk, reashopping på Lindex, hur mycket vädret suger i Sverige, den årliga resan till Thailand, fika på jobbet med kollegorna, hämta barnen från förskolan och middagar hemma med makaroner och falukorv. Tydligen vill många av Isabellas läsare läsa en sån blogg, vilket är helt okej. Vi alla har olika stilar. Men att de försöker pracka på en sån livsstil på Isabella är för mig oförståeligt. Det enda de behöver göra är att stänga webbläsaren och googla fram en blogg som innehåller element som de gillar.

Jag hade egentligen planerat att skriva denna kommentar i hennes kommentarsfält, men jag tror inte det går att få fram en nyanserat debatt där. Varför tror ni att Isabellas liv sticker så många i ögonen? Kenza lever också ett extravagant liv, men hon får sällan kritiska kommentarer. Hur kommer det sig tror ni?

#4 - Anonym

Det där inlägget av bb är så sjukt töntogt. Ja provocerande löjeväckande och luktar som att hon nyss kommit på hur inne det är att äta sånt där tjosan. Det har redan gjorts för tusan. Och det var lika j-a töntigt då. Hahaha

#5 - Jossan

Svar till #3
Jag tänker att det blir löjligt när hon försöker vara en Svensson-mammabloggare samtidigt som hon lever lyxliv. Jag är inte det minsta avundsjuk på Isabella Porsche men att skriva om en den en familjebil och inte vrålåk blir liksom så fel. Likadant att det liksom är ett lifehack att ha anställda som fixar en varje morgon och lagar mat åt en varje kväll. Lifehack för mig är liksom torrschampo och storkok.

#6 - Tove

Underbara clara brukar skriva om att det är väldigt mycket lättare att hitta annonsörer under december, och att det därför blir mer annonser då och mindre resten av året. Tycket inte det är konstigt egentligen, det är väl nog jobb som det är att hitta annonsörer som känns OK. Rätt lätt att hoppa över december som bloggläsare också.

#7 - Anonym

Ja usch, gränsen gick för mig när jag läste några inlägg hos House of Philia. Det idylliska, perfekta och pluttinuttiga stod mig upp i halsen. Känns inte mysigt alls utan bara fejkat.

#8 - Ida

Tack för ditt svar Jossan! Intressant med ett annat perspektiv. Och jag håller med om det med lifehacks. Jag kan också störa mig på att hon kallar det att outsourca hushållssysslor (alltså en maid eller hushjälp i övrigt) för ett lifehack när det är jättevanligt i andra länder tex.

Anyway. Jag ser på det lite annorlunda - att hon inte vill vara en Svensson-mammabloggare (utan en lifestyle-/businessbloggare), men att vissa - oftast dem som började läsa bloggen när Gillis föddes - tror att hon är det och då blir besvikna på att hon beskriver ett liv de inte kan känna igen sig i. De ser bara att hon gick från att vara en osminkad, bullätande gosmamma till ett lyxliv med Porsche, au pair och middagar i NYC på mindre än två år. Det förstår jag kan kännas som falsk marknadsföring. Men om man bläddrar tillbaka i bloggen några år hittar man inköp av dyra pälsar, nattklubbsbesök, Louis Vuitton-väskor och prat om att tjäna mycket pengar i en tidig ålder. Så för mig kommer det inte riktigt som någon överraskning att nu när barnen är lite äldre pratar hon om pengar och business igen och går all-in på att slå igenom internationellt (därav nya plattformen och dressed to the nines varje dag).

Jag kan ju ha fel. Isabella kanske vill marknadsföra bloggen som en mammablogg och då tycker jag absolut att hon skriver för fel målgrupp. Men det vill jag låta henne avgöra.

#9 - Blandat

#3 Men du utgår ju från att det "sticker i ögonen på folk" och att de är för att de är avjundsjuka svenssons som de provoceras av Bella. Jag tror inte det är hela förklaringen! Isf skulle alla andra bloggare med lyxigt liv få samma skit, och som du själv konstaterar om Kenza så får de inte det. Hela bloggvärlden dräller av lyxlirare, som dessutom ofta är ännu duktigare än Bella på att visa upp ett rosenskimrande familjeliv osv, men Bellas läsare är mycket argare än andra. Tror därför inte avundsjukan är problemet.

Jag skulle dels gissa att man om man läst henne länge och någorlunda noggrant nog ofta upplever att hon väljer väldigt mycket vilken story hon berättar, på gränsen till ljuger (iaf förställer sig mkt) och att folk naturligt känner en motvilja när det känns som någon försöker lura en. Jag kan ha lite svårt för det, det stör mig på samma sätt som LinkedIn-rävar gör, det är så totalt ointressant att läsa när folk knåpar ihop goda historier som alltid har moralen hå hå ja ja vad jag är fantastisk, och inte för att dela vill dela glädjen av att vara fanastisk med någon (det tycker jag tvärt om är rätt trevligt!) utan för att man hoppas vinna karriärsmässigt på att folk sväljer historien man halvljuger ihop om sig själv.

Sen tycker jag det sipprar fram rätt ofta inne hos Bella att hon upplever sig själv som helt unik (alltså inte i bemärkelsen alla är unika, utan snarare 99 % är vanliga) och att man därför känner att hon nog ser ner lite på att ligga i soffan och kolla på netflix efter kontorsjobbet. Inget hon skriver rätt ut, men jag tror att folk upplever att hon anser lite bättre än andra. Och det tror jag också provocerar.

Har du förresten noterat alla kommentarer hon får om att "åh hur kunde du och Odd skilja er, ni var ju det perfekta paret och allt var ju fantastiskt jag förstår ingenting!"? Alla som läser tar inte för givet att hon filtrerar när hon systematiskt nästan uteslutande skriver positivt (ja ja det poppar upp något undantag någon gång i månaden där hon beskriver något som "tungt"). Utgår man inte från att hon alltid beskriver allt superpositivt oavsett utgångsläget så kan man såklart känna sig ännu mer lurad när allt såklart inte är riktigt så fantastiskt.

Hon delar också ut råd vitt och brett även om grejer hon har halvbra koll på och trots hur många hon når ut till är hon aldrig särskilt bekymrad om att pudla när hon spritt rena felaktigheter, det kan störa vissa sorts personer tror jag (typ mig iaf). Också att vara supersnabb på att bli expert på saker, exempelvis dela ut råd efter typ 2 veckors äktenskap, tror jag många stör sig på generellt när folk gör, och Bella har ju inga spärrar mot det.

Att man forsätter läsa kan absolut bero på att man gillar att störa sig. Men det kan ju faktiskt bero på att det finns andra delar av hennes blogg man gillar? Jag tycker hennes karriärsinlägg och inlägg där hon berättar "storyn om min framgång" är supertråkigt fluff men jag tycker hon skriver intressanta saker i andra typer av inlägg. T ex gillar jag henne åsikter i många mer vardagsanknutna frågor.

Hennes syn på miljöfrågor, att man kan försvara flygning varannan dag med att man insiprerar kvinnor osv är helt felaktigt resonemang, det räcker inte en bunt personer som brinner för det drar ner på sina utsläpp, alla måste göra det, eller iaf majoriteten). Det skriver jag ibland och då säger folk "sluta läs då". Men bella slutar ju inte marknadsföra en ohållbar livsstil för att jag slutar läsa, och därför kommenterar jag sånt ändå ibland. Dvs man kan ju också läsa + kommentera för att man vill visa en motpol mot det hon förmedlar.

Långt resonemang, men det är iaf mina tankar kring varför folk är så arga på BB.

#10 - Anonym

Förstår inte alls. Vissa äter hämtpizza andra sjögräsnudlar.

Men som så ofta när man inte kan relatera till någon annan så väljer man istället att avfärda den personen. Jag avfärdar gärna personer som beskriver någon annans liv som ”fejk”. Det är faktiskt helt bisarrt. Det är såhär rätt ofta. Ammar jag då är de som ammar dålig. Tänker jag inte på vad jag äter så är de som gör det ”besatta” av sin hälsa.

Kom igen nu.
2018 är på gång.
Alla är olika.

Svar: Ett liv kan väl knappast vara fejk. Men att vara medveten om att sociala medier långt ifrån alltid skildrar sanningen är nödvändigt såväl 2017 som 2018, inte minst när man besöker "influencers" vars liv även är ett varumärke.
//Mia
bloggkommentatorerna