bloggkommentatorerna

Den största bluffen i modern tid
Prinsessan har skrivit ett inlägg om jämställdhet som jag kopplade ihop med gårdagens avsnitt av Skavlan. Annika Falkengren var med och pratade om sitt liv som avgående VD för SEB. Hon fick frågan om varför inte kvinnor i större utsträckning sitter på höga positioner i näringslivet trots att det är lika många, om inte mer, kvinnor som utbildar sig. 
 
Annika svarade att hon tror att det beror på att kvinnor inte kan ge lika mycket i arbetslivet på grund av att de är gravida och är hemma mer med barnen. Hon löste det själv på så sätt att hennes man var hemma med deras dotter. Hon sa också att hon fick ta en massa skit för det och hennes man fick en massa beröm. Sen nämnde hon att hennes ersättare på VD-posten är en man med två barn och han fick inte en enda fråga på presskonferensen om att han hade barn och hur det skulle gå att kombinera jobb och barn. Nej, för folk förutsätter att det finns en liten lyxfru som tar hand om allt hemma.
 
Om det skall bli fler kvinnor i styrelser och på höga poster så får de strunta i att skaffa familj och välja karriären. Män tänker inte på detta. De ba: -Varför är det inte fler kvinnor på höga poster? Ja, för att ni män förutsätter att det är någon annan som gör jobbet runtomkring. Är det inte mamma så är det frun. Vem fan skall göra det jobbet om båda föräldrarna gör megakarriär och vem skall föda era barn? 
 
Är lösningen att vi kvinnor lägger benen i en rävsax och vägrar skaffa barn?
 
Så säger vi att det är mer jämställt. Det är den största bluffen i modern tid. 
 
//Anna-Maria
 
 
#1 - asd

Jag har funderat väldigt mycket på det, och jag tycker mig se att en hel del av kvinnor med makt får makten eller peppas till makten av en nära man, oftast man eller pappa. Att de kvinnorna då står och säger att alla kan om de satsar (såg inte intervjun igår men generellt) känns märkligt, för jag anar ett klassperspektiv. En helt annan historia är kvinnor som skapar egen makt genom att till exempel starta eget (heja heja).

Sedan tror jag att kvinnor fostras i att ta hänsyn och vårda relationer, och får då svårt att satsa om man inte har någon (sin partner) som stiger in och tar den rollen. När marimekko bytte vd sökte man specifikt en kvinna som kunde ta över, två tränades in men backade ur, åtminstone en av dem pga en nära relation hon ville utveckla.

#2 - Ingela

Word!

#3 - My

Lösningen är väl kanske att vi lär oss prioritera - vill vi ha familjeliv eller karriärsliv? Det är svårt att hinna med båda, men tack och lov tvingas ingen till ansvar inom något utav områdena utan att själv ha något att säga till om.
Vill du ha en lysande karriär är svaret kanske att du inte hinner med att skaffa barn. Utifrån det får du välja själv vad du tycker är viktigast.
Är ni två som vill ha en lysande karriär så är realiteten tyvärr som så att ni INTE har tid för barn, för de tar tid! Och den är begränsad.
För övrigt har jag aldrig förstått varför man anser att det är männen som har dragit "the golden ticket" i det här lotteriet...? Varför är det en nitlott att få stanna hemma vid hemmets härd med sina underbara barn, snarare än att vara den som får gå och stämpla på fabriken? Och om man hellre går och stämplar, varför då skaffa barn? Livet är att plocka russinen ur kakan, inte att äta den och ha kvar den samtidigt, och to each his own så klart, men jag är då bra mycket hellre med min familj än på jobbet. Any f*cking day. Jag tycker vi har blivit dåliga på att värdesätta vad som faktiskt är viktigt.

#4 - Maria - Laga Mat med Barn

My: Men varför är det kvinnan som måste välja mellan familj eller karriär? Varför är det så självklart att det alltid är mannen som ska kunna äta kakan men samtidigt ha den kvar?
Blir det vanligare att föräldrarna delar lika på föräldraledigheten så skulle båda föräldrarna faktiskt kunna satsa på karriären om de vill? Men eftersom normen är att kvinnor tar största delen av föräldraledighet, vab etc så ser många arbetsgivare nackdelar med att anställa kvinnor/ befordra kvinnor medans barn aldrig ses som en nackdel när det kommer till anställning/befordran av män. Varför?

Sedan förstår ju jag också att frågan är mer komplex än så, men i korta drag i just den frågan så.

#5 - MY

Maria: Fast mannen får ju inte både äta kakan och ha den kvar; han får ju välja bort sina barn! Åter igen: Varför är det en "vinst" att "få" vara ute i arbetslivet?

#6 - Tess

My - Du har nog inte haft ett jobb som du tycker är otroligt roligt, givande och lärorikt. Alla är olika och man måste respektera och förstå att det finns kvinnor (och män) som verkligen tycker att det är roligt att jobba samtidigt som man inte vill göra avkall på familjelivet.

Utmaningen här är arbetsgivares syn på frånvaron och mäns vilja att dela ansvar för familjelivet med de kvinnor som vill ha familj OCH karriär.

Och - Jag vill inte bli hänvisad till att jag får göra det ena eller det andra. Jag vill påverka mitt eget liv och göra min egna val och inte begränsas av normer.

#7 - Charlotte

Jag är precis i samma sits som Josefin (haha, känns konstigt att kalla henne "Prinsessan") är - har precis börjat jobba efter att ha jobbat hemma i flera år och jag har också en egenföretagande man vars jobb vi böda prioriterat....men nu jäklar - vi har en plan och jag hoppas och tror den kommer fungera i verkligheten också! Jag ångrar absolut inte min tid hemma men känner att dels behövs jag mindre och mindre och dels så behöver jag bli en person igen och inte enbart mamma!

#8 - Anna

@My: jag vill ha både karriär och familjeliv för jag älskar båda. Jag tänker inte välja. Och det funkar om båda föräldrarna tror på det och hjälps åt för att få det att funka d.v.s. min man tar lika stort ansvar hemma. Och med lika stort ansvar menar jag inte bara gör lika mycket medan jag leder hemarbetet utan han måste vara projektledare för lika stor andel hemmaprojekt som jag. Dessutom tar vi in hjälp för sådant som vi inte måste göra typ städning,handla mat. Så att den tid som vi har med barnen blir fokus på dem. Jag förstår att inte alla vill göra de val jag gjort och vill man välja hemmalivet framför karriären så är det fine så länge man väljer av egen vilja och inte för att det förväntas av en. På samma sätt är det okej som kvinna att välja bort familj och bara fokusera på karriär, utan att någon ska ifrågasätta det. Men jag håller med dig, My, om att män har missat mycket om de bara fokuserat på karriär och låter sin fru ta hand om allt som rör barnen. Och jag tror mycket på att hitta smartare lösningar på arbetsplatser så att de som vill faktiskt kan ha en balans mellan karriär och familj, så att man slipper tvingas att välja bort något. Så som det ser ut idag på många arbetsplatser så uppmuntras ju män till just det beteendet att prioritera jobb framför familj.

#9 - Tove

Vadå välja barn eller karriär? Barn behöver båda sina föräldrar. Familjen behöver försörjning. Det är väl väldigt rimligt att dela på både bördan av arbetet och tiden barnen tar.

vet iofs inte vad alla menar med "göra karriär". Är det att ha ett jobb, eller är det att bli VD för ett storföretag?

#10 - Anonym

Vvbb