bloggkommentatorerna

Vara ägd
Jag lyssnade på senaste avsnittet av En varg söker sin pod. Liv och Caroline samarbetar inte längre med Expressen, så därför tiggde de pengar av lyssnarna för att kunna fortsätta podda. De fick pengar och blev jätteglada en stund. Sedan kände de sig ägda av lyssnarna och började prata om hur det är att få pengar av en grupp som kräver att få rätt innehåll. De tog Marcus Birro som ett exempel. Han skrev saker som ingen etablerad media ville förknippas med, fick sparken överallt och började skriva mot swish-bidrag och nu kan han ju inte sluta med den typen av åsikter som ger pengar. Jag vet inte om han vill sluta skriva om det han skriver om, men grejen är att han inte KAN byta ämnen eller åsikt utan att bli av med inkomsten. Detsamma gäller om man skriver om veganism, feminism, kristendom eller lchf och får pengar av sina läsare. Det går inte bara att byta åsikt hur som helst. 

Jag personligen föredrar att vara ägd av olika företag, framför läsare. Företagen kommer och går, de bryr sig oftast inte om vad man skriver i längden. De ger en slant om man håller sig inom lagens ramar och skriver ett köpt inlägg. Läsarna är fruktansvärt mycket strängare. Det tror jag kan påverka bloggens (eller poddens) innehåll mycket mer än några reklaminlägg då och då. 

//Mia
#1 - Sara

Det kan nog vara något av det mest korkade jag har läst. Hur kan man vara ägd av sina lyssnare. Marcus Birro är väl motsatsen till att vara ägd, han fick ju sluta sitt jobb för att han INTE var ägd och vek ner sina åsikter.

#2 - Katja

Jag håller precis med. Ett företag gör ett ”ärligt” köp av ens material. Får man betalt av den stora massan för att man säg är vegan så lär man tänka en och en annan gång innan man avslöjar att man i smyg ätit på Jensens Böfhus ett par gånger i månaden... ;)

#3 - Sonja

Jag håller verkligen inte med. Oj vad jag inte håller med. Jag kände inte av några direkta krav där jag bloggade heller förrän jag började blogga om Jesus som en verklig person som finns på riktigt. Nu är jag SÅ GLAD att vara oberoende bloggare. Ang Birro tycker jag att det är orättvist mot honom att anta att han skriver det som han får betalt för. Han har väl visat att han är beredd att bli av med inkomst för att få skriva det han vill?

Svar: Att vara oberoende bloggare låter ju helt underbart, men då får du inga pengar alls för jobbet eller? Jag vet inte hur man definierar oberoende, men jag menar att den som betalar en ställer krav på en, och jag tycker personligen att de krav en annonsör ställer känns mindre pressande än de krav som betalande läsare ställer. Annonsörerna läser säkert inte ens bloggen i övrigt, de bara beställer ett inlägg och godkänner det. Läsarna har man ju en relation med på ett annat sätt, och dom kan bli besvikna eller förbannade och jag vill inte känna att min inkomst beror på det.
//Mia
bloggkommentatorerna

#4 - Lady Dahmer

Asså jag känner mig inte ett dugg ägd av mina läsare. Jag kan känna press att leverera för att förtjäna mina pengar men samma press känner jag när jag bloggat för portaler (och för blogg.se) som betalar ut lön.

Att slippa vara tillrättalagd eller tänka på vad jag säger (alltså kontroversiella åsikter som manshat osv) innebär en enorm frihet för mig! Jag kan vara mig själv.

Men jag har ju å andra sidan inte raggat nya följare (eventuellt betalande) med annat än det jag genuint bryr mig om så det kanske blir annorlunda än tex Lamotte som attraherat en helt ny publik än den tilltänkta och nu måste tillfredsställa dem? Eller jag vet inte. Ville bara påpeka att jag inte känner mig ägd av mina läsare. Tvärtom. 😊

#5 - Ida

Josefin Knave slutar som influencer. Blev väldigt emotionell när jag läste det, känns som att en vän säger upp kontakten med en.

#6 - Vardagskrönikören

Hallå där bloggare och icke-bloggare! Nu söker Vardagskrönikören nya gästskribenter. Gillar du att skriva och är bra på att reflektera över vardagen, då är du perfekt för Vardagskrönikören. Låter det kul? Lämna i sådana fall en kommentar på hemsidan eller på Vardagskrönikörens Facebook-sida (samma namn), så kontaktar jag dig.

Om du vill ha inspiration kan du gå in och läsa veckans senaste gästkrönika ”Inget ljus utan mörker”, så får du en bild av hur en vardagskrönika kan se ut.

Ha det,
Vardagskrönikören!