bloggkommentatorerna

Avis på bekräftelsebreven
Idag har "Bonde söker fru" börjat. Eller jag sitter och tittar på det just i detta nu. Det kan man ju inte missa. Skolan hade den goda smaken att lägga föräldramötet till kl19 idag så att alla skulle hinna hem. ;)
 
Jag blir lite avis på det där momentet med breven. Jag skulle också vilja ha en hög med brev ibland för att få en liten egoboost. Alla människor borde få en gäng brev någon gång per år för att få känna sig lite höga på livet. För vi kan inte sticka under stol med att lite bekräftelse får en att må bra. Jag vet att jag har skrivit om det tidigare men att säga snälla saker till folk som att de är snygga och fina, snälla, sjunger bra eller vad som helst gör att man gör en annan medmänniska gladare. Tänk om vi kunde bli duktigare på det allihopa. <3
 
//Anna-Maria
#1 - I min Bipolära karusell

Åh. Jag orkar inte kolla på Bonde längre ... jag har tröttnat. Men jag håller med dig om breven, shit vad roligt det hade varit. Förr när jag ville träffa någon (nu ska jag va singel forever) så skämtade jag ibland om att de vore kul med ett eget program, typ "Ensam mamma söker fast istället Ensam Carro söker". Löjligt kanske, men tanken var kul back in the Days.

#2 - MD

Här kommer ett beundrarbrev till er båda för att ni är bra :) Ni är bra för att:
1. Ni oftast har bra och sakliga analyser av de bloggar i följer
2. Ni håller er ifrån skvaller
3. Ni orkar uppdatera dag ut och dag in i snart 10 år
4. Lärare är bra
5. Och så är ni snygga också :)

Svar: Tack! Jag kan inte hantera det. Hade jag varit känd och haft riktigt hängivna fans så hade jag legat med dem allihop. //Mia
bloggkommentatorerna

#3 - Bloggkommentatorerna - Mia

Jag tänkte också på det så sent som igår! Hade jag fått såna brev som bönderna får så hade jag haft med mig dem resten av livet. På ålderdomshemmet hade jag tvingat sköterskorna att läsa dem högt för mig.
//Mia

Svar: Hahahahahaha! Jag kan se dig framför mig. //A-M
bloggkommentatorerna

#4 - Haha

Jag är verkligen en Blondinbella-positiv människa, jämt glad och ser positivt på livet (inte speciellt driven dock men nöjd och lycklig över det jag har, haha) men jag är helt klart för realistiskt lagd för att kunna bli smickrad av sådant där. Tar sällan åt mig av smicker. För mig är.det tomma ord om saker som ändå är flyktiga. Hade aldrig kunnat ta sådana brev på allvar, hade haft mycket svårt att tänka att kärleksbrev från okända personer som uppenbarligen vill vara med på tv har mycket att göra med att de vill träffa MIG. Hade typ känt mig dum och naiv och skämts över att ta dem på allvar. Tror även oftast när killar ger mig komplimanger att de raggar pga att de tänker att jag är på deras nivå och att de tänker att de har en chans med lite smicker för att jag är fulare än vad de egentligen vill ha. Haha. Rolig inställning att ha, eller inte, men hellre det än motsatsen som tror för mycket om sig själva. Så oerhört patetiskt, men jag antar att de blir lyckliga av det så det är ju bra. Jag * cringear *, eller vad man nu säger nu för tiden, över typ böndernas kärleksbrev. Kanske därför jag föredrar uppenbart fulare män pga känner mig *uppskattad* då, hahha. Är ingen hunkjägare, ratat alla till synes *uppenbart snygga* män som raggat, vill verkligen inte ha *competition* och känner inget behov av att *vinna* någon trofé. Haha. Tyvärr fastnade jag med en fairly snygg kille tillslut men han fick kämpa ihjäl sig för att bevisa att han verkligen ville vara med mig. En ful kille är mycket lättare att *släppa in*.

#5 - Anna

Va? Förstår inte den grejen alls? Ytliga kommentarer från någon som inte känner mig, nä det klarar jag mig utan. Men hade de spelat in en film med familj och vänner som sagt varför de tycker om mig då hade jag grinat sönder.

#6 - Anonym

Inför att jag skulle skriva ett personligt brev till en jobbansökan skickade jag ut en mass-snapchat och bad mina vänner säga tre bra saker med mig. Egoboost deluxe!