bloggkommentatorerna

Balans i livet
Det jag har skrivit i rubriken. Balans i livet. Det finns inget som stör mig så mycket som det uttrycket. Vad är egentligen att ha balans i livet? Finns det ens? Går det att uppnå? Jag tror inte det. Vad var det för stolle som kom på det? 
 
Att ha balans i livet är något som många människor inte har råd att ha. Alla som arbetar och har barn har svårt att vara i balans upplever jag. Alltid är det något som man måste göra. Det går liksom inte att stanna hemma en dag eller strunta i att väcka barnen för att ta dem till skolan för att man känner att balansen inte riktigt finns där. Man går upp och går till jobbet, man väcker barnen och får iväg dem till skolan, oavsett hur mycket obalans man känner att man är i. Någon blir sjuk och ska tas omhand, någon är hungrig och det skall lagas mat, räkningar skall betalas, bilar skall tankas och så vidare i all evighet. 
 
Jag tänker mycket på Prinsessan och andra föräldrar i samma sits som måste vara i total obalans just nu. Det kommer ta många år innan de kan få något så när ro i själen igen. <3
 
Det jag vill säga med det här är att om någon säger till er att ni borde tänka på att hitta balans i livet så skit i det jävla dumma rådet. Var skulle man hitta den balansen? Mellan soffkuddarna när man städar? I kryddhyllan när man lagar mat? Nej, så klart inte. Man gör det man måste och ofta är det man måste inte något som man hade valt att göra om man kunde välja på riktigt. 
 
Vi är så ofria. Fast i en massa bojor som rubbar vårt välmående, vår hälsa och sätter oss i obalans. Om man inser det och inte jagar någon rosaskimrande tillvaro så kanske man kan må lite bättre i sin totala obalans som livet är. 
 
//Anna-Maria
#1 - M

Känner så igen mig! Tycker det är så svårt att veta vad jag ska göra när jag mår dåligt, är deppig och känner mig slutkörd, för då tänker jag: vad har jag egentligen rätt att kräva och förvänta av livet? I jämförelse med många andra har jag det otroligt bra, jag har tak över huvudet, ett tryggt förhållande, en någonlunda frisk kropp och en ordnad ekonomi. Med det i bakhuvudet tycker jag att det är bäst att bita ihop och ta itu med vardagen även när den känns tung. Att hålla på och fokusera på självutveckling, att skapa balans, tänka positiva yoga-mantran och "unna" sig saker känns oerhört priviligerat och på något sätt verklighetsfrånvänt i mina ögon. Det är bara en bråkdel av jordens befolkning som kan ägna sig åt detta.

#2 - Mamma bläckfisk

Jag älskar verkligen det här inlägget!! Anna- Maria du har världens bästa inställning till livet! Varken rosaskimrande eller svart, utan bara som det är helt enkelt. Obalans är liksom huvudtemat i mitt liv (är ensamstående med fyra barn). Så jag tar ditt råd och skakar genast av mig mina "jakt på balans bojor" och mår bättre på ett bums (det är faktiskt sant, även om jag kanske överdriver den snabba effekten en smula) och är fast bestämd att inte låta dem hitta tillbaka. Du är numera min coach!

Svar: Fina ord från dig. <3 //A-M
bloggkommentatorerna

#3 - Isa

Ja, precis så är det. Och när man har insett att man alltid kommer att känna sig otillräcklig blir det ganska mycket lättare att leva.

#4 - Anonym

Livspussel är också ett intressant begrepp. Vad är det, egentligen? För ven går det isf ihop, och när?

#5 - Lotta

Balans i livet för mig är när jag hinner göra det jag gillar utan att känna stress :). Balans handlar om att ta tillvara på de tillfällen till avkoppling som finns. Om det så är att sitta en halvtimme i soffan med en bok eller 30 min löpning ute i friskluft. Jag är glad att funnit min balans nu. Barnen är stora, vuxna typ :). Innan när barnen var små fanns inte ens tanken på egentid. Men försökte passa på när barnen lagt sig. Allt är ju relativt :). Beroende på vilken "balans" man söker eller har behov av samt att hur man vill definiera ordet balans ;) :).
/LL