bloggkommentatorerna

Stress

Isabella Löwengrip skriver om stress  Rätt så bra faktiskt. Hon skriver att man ska planera in återhämtning bland annat. Lättare sagt än gjort det där. 

Själv har jag svårt att planera in återhämtning eftersom jag har barnen jämt och ett jobb som jag inte kan planera upp hur jag vill. Kan inte ta sovmorgon på grund av lektioner och så. Som lärare kommer återhämtningen i skov i form av lov vilket är mindre bra ur stressynpunkt. 

Det jag har lärt mig genom åren är att sova tillräckligt mycket. Om jag inte sover minst åtta timmar (helst mer) varje natt så mår jag jättedåligt och blir mindre stresstålig. Lite jobbigt bara när man ska gå igenom ett arbetsområde dagen efter och försöker ta in hur det förhåller sig mellan Israel-Palestina samtidigt som man klipper med ögonen. 

Det senaste jag har kommit på är att jag inte kan träna för mycket. Har en tendens till att träna alldeles för mycket och strunta i vilan. Jag bryter ner mig själv och det gör också att stresståligheten minskar. 

Äta bra och regelbundet gör jag redan. På vardagar blir det bara mat och på helgen mat och godsaker. Äter allt numera och mår prima. Inga dieter så långt ögat kan nå. 

Viktigt också att planera in roliga saker. Jag är ganska kass på det eftersom jag ofta är trött på grund av jobb och så men det har blivit bättre den senaste tiden. 

Ofta kommer stress också genom att man känner att man tappar kontrollen. Då är det viktigt att prata om hur man känner och försöka komma på vad det är som stressar för att komma på konstruktiva förändringar. Släpp prestigen! Om man inte försöker förändra eller inte ber om hjälp så sitter man snart där i väggen. 

Om man är jättedeppig och allt känns jobbigt så kan det bästa bara vara att bryta ihop (gråta, fika, prata med en vän, äta, kolla på roliga klipp, sova) och komma igen. 

Hur gör ni för att hantera stress? 

//Anna-Maria 

(null)


#1 - XoX

Har inte kunnat läsa Bellas blogg på datorn sista veckan eller två, sidan laddar men HELA sidan försvinner sen, blir helt vit. På mobilen funkar det som normalt. Så testade jag att pausa adblock och tadaa! Adblock tolkar alltså hela bellas blogg som en annons XD XD XD

#2 - Alex

Kör du inte LCHF länge A-M? Hur kommer det sig? Vill minnas att du var en ganska stark förespråkare så intressant att höra hur det har ändrats. Tack för en härlig blogg 😀

#3 - Lg

Är du fortfarande tillsammans med din man? Tänker du skrev du alltid hade barnen, låter tufft :/

#4 - A-M

#2 Jag körde Lchf 2011-en bit in på 2017. Det lärde mig att äta normalt igen efter år av ätstörningar. Nu kan jag äta allt och tänker knappt på mat längre. Hetsäter inte heller. Så jag är tacksam för åren med Lchf. Jag tänker att det är en bra metod att äta efter om man har olika bekymmer med kosten eller om man är sockerberoende eller har extrem fetma och valet är kost eller operation.

#5 - A-M

#3 Ja vi är tillsammans. Jag menade att jag har dem jämt och det betyder att jag aldrig är barnledig så som folk med delad vårdnad har det.

#6 - hanna

haha känner verkligen igen mig i bryta ihop. gör det systematiskt varannan vecka men har aldrig riktigt tänkt på det. funkar ju faktiskt jättebra!! man ställer tillbaka kraven på noll och börjar om igen, hej och hå

#7 - Katja

Jag lägger ifrån mig mobilen kvällstid, läser aldrig jobbmail utanför jobbet trots att jag "borde", och så knarkar jag verkligen tystnad och friluft varje dag, om än de där tio minuterna runt kvarteret under eftermiddagsfikat eller nåt sånt.

#8 - Alex

Hej, jag är 27 år och har redan gått in i väggen två gånger och blivit deprimerad på köpet. Nu är jag tillbaka på banan igen efter ett långt år av rehabilitering och förändring i min vardag. Inser nu i efterhand att jag inte alls var snabb och effektiv utan att jag hade levt med stress i min kropp, i mitt bröst, i flera flera år. En hemsk insikt! Men om den känslan skulle bubbla upp nu, själva stressen, så tar jag ett steg tillbaka, andas djupt och säger till mig själv att det blir inte bättre för att man stressar och det går verkligen inte fortare heller. Jag har helt enkelt dragit ner på saker att göra. Förut ville jag hinna med tusen saker på en dag, innan jobbet, men nu inser jag att det går inte. Det gör det bara inte. Idag känns det lite som att man ska hinna med så mycket som möjligt fast det inte är rimligt i praktiken. Man får försöka att inte jämföra sig för det ger ingenting och det får en nog bara att må dåligt. Tack för en bra blogg!

#9 - Hanna Karlsson

Jag gillade verkligen hennes inlägg! Det var precis det jag behövde läsa då jag är så trött just nu. Energinivån är nere i botten.

#10 - Cilla

Egentligen ett bra inlägg av Isabella men följer man henne noga så känns det nästan som om en annan person skrivit det. Det var inte länge sedan hon skrev om hur hennes framgångar beror på att hon i princip alltid är effektiv och produktiv. "När andra scrollar på Instagram på kvällen så jobbar jag hemifrån" lät det då. Hmm.

Jag är 30 och har varit nästintill utbränd två gånger redan. Senast i höstas. Men har äntligen hittat ett mindre stressigt jobb och gått ner lite i arbetstid. Helt sjukt vad många som kommenterar att jag inte jobbar 100% längre "fastän" jag inte har barn. Tydligt varför vi blir utbrända när de sociala normerna är så starka med hur mycket man ska arbeta osv.

#11 - Christina

Planering funkar bra för mig när det kommer till att hantera och undvika stress. Då menar jag planering av jobb för det är där som det är störst risk att att kan bli lite stressigt emellanåt. Privat så känner jag sällan stress och det är med största sannolikhet tack vare att jag inte har några barn och kan på så vis ha en hel del oplanerad tid. Det är livskvalitet för mig och håller stress borta :)