bloggkommentatorerna

Förståelse och empati
Vilka förvånande reaktioner det blev inne hos Annika Leone när hon skrev om att hon kräver kejsarsnitt om hon blir gravid igen, och framförallt att hon länkade till Vanja Wikström, som tipsar om hur man bär sig åt för att kräva ett snitt. 

Flera påpekar att om man är rädd och "bekväm" av sig så bör man betala snittet själv. Så som det pratades om för 20 år sedan, minns jag, när Linda Skugge började propagera för rätten att välja förlossningsmetod. Jag trodde man kommit längre. Detta måste vara en backlash? Folk kommenterar att förlossningsvården skulle gå under om alla krävde snitt, men är inte detta snarare en reaktion på den bristande förlossningsvården?

Det är så svårt att skriva om det här, eftersom jag inte har siffror, statistik, personlig erfarenhet av barnmorskearbetet, och inte bara vill föra vidare åsikter a la "sunt förnuft", och "man har ju hört", men visst pratas det mycket om att svensk förlossningvård brister? Platsbrist, enorma avstånd, överbelastning, enorm stress och förlossningsskador som hade kunnat undvikas. 

Om detta får vi prata (även om vissa tycker att man ska tala tystare så vi inte skrämmer gravida kvinnor) men vi ska inte tipsa varandra om att det finns sätt att slippa kaos och panik och trasade underliv, för DÅ förstör bekväma, bortskämda, gravida kvinnor den svenska förlossningsvården. 

//Mia
#1 - Karin

Saker är ju aldrig svart eller vitt. Bortskämd och bekväm är det lika med kejsarsnitt? Jag har 4 barn och fött både vaginalt och med snitt. Det finns lika många tankar, funderingar och orosmoln som gravida kvinnor på vår jord. Om en viss del önskar snitt (oavsett orsak) kan det då inte finnas rätt till forum att få lyfta sina tankar och få tips och råd att hantera detta? Alla människor är olika och har olika förutsättningar till att göra sin röst hörd baserat på allt från självkänsla till Gud vet vad. Denna debatt känns lite 2000...

#2 - Emma

Min syster var en av de som larmade förra sommaren hur förlossningen var för barnmorskor så det är absolut inte en bra arbetsmiljö. Samtidigt så sliter de som fan för att alla ska få en säker och så bra förlossning som möjligt. Någon av hennes kollegor tyckte att det var fel pga just stressade mammor men jag känner att det är himla dumt att lägga locket på och låtsas som ingenting

#3 - Anonym

Om män varit de som födde barn skulle inte detta vara en fråga alls. Då skulle alla få precis det de önskade. Tycker att det i dagens moderna samhälle skulle kunna vara ett fritt val att välja snitt om man inte vill föda vaginalt. Vad är alternativet? Att vi slutar föda barn? Jag har testat bägge sätten och föredrar vaginalt, men finns ju många som är rädda och oroliga över förlossningen.

#4 - Johanna

Den grupp som är överrepresenterad (i Norge) gällande val av kejsarsnitt är förlossningsläkare. De väljer snitt i högre grad än andra människor. Just sayin.
En normal förlossning är billigast. Men ett akutsnitt eller komplikationer blir dyrare än kejsarsnitt. Och vafan, varför skulle inte skattepengar kunna gå till att få välja ett förlossningsalternativ som känns bra?
Tipsar om Rätten att välja kejsarsnitt på Facebook för de som behöver tips för att få snitt.

#5 - Maria

Jag va inställd på att kräva kejsarsnitt när jag blev gravid. Nu sitter jag här en vecka från bf och är istället helt inställd på vaginal förlossning. Jag kände mig aldrig motarbetad av vården, de har istället tillhandahållit både psykolog och auroraläkare som båda varit tillmötesgående, de hade gett mig mitt snitt om jag hade bett om det. De har lyssnat på mina rädslor(som främst är medicinska) och förklarat hur de ser på saker. Nu har jag istället med i min förlossningsplan att det ska avbrytas för snitt om jag ber om det. Överhuvudtaget har jag aldrig känt mig så sedd, lyssnad på och omhändertagen av vården som under graviditeten. Risken att bli hänvisad till annat sjukhus är minimal eftersom förlossningen inte sker under sommaren(och jag bor inte i sthlm).

Vi får väl se om ett par veckor om jag ångrade beslutet att försöka vaginalt :-)

#6 - Anonym

Helt sjukt att man som kvinna i Sverige 2018 inte får välja själv.

#7 - Sara

Jag tycker inte alls det är så sjukt att man inte får välja själv. Det är skattefinansierad vård vi pratar inte privata tjänster vi betlar för vid sidan av skattesedeln. Den bör således utföras efter evidens och budget så att så många som möjligt ska ha tillgång till så bra vård som möjligt. Inte konstigare att man inte nödvändigtvis får den dyraste behandlingen för en sjukdom om man vet att en billigare behandling kommer ge tillräckligt bra resultat för patienten i fråga.

#8 - C

Märkligt att folk vill genomgå en operation om de inte måste... Jag har alltid vetat att jag inte vill ha barn, men om jag hade velat, så hade jag absolut inte velat ha kejsarsnitt. Så brukade jag tänka för jag tyckte att det lät hemskt med en sådan operation. Löftet till mig själv att aldrig skaffa barn har jag hållit mig till. Men vad hände då? Jo, jag fick stora myom (plus även en dermoidcysta) och var tvungen att operera bort hela livmodern. Det de plockade ut var stort som ett barnhuvud, enligt läkaren. Så sedan drygt tolv år tillbaka har jag ett femton centimeter långt, lodrätt ärr på magen. Jag som aktivt valt att aldrig skaffa barn (och till skillnad från många som säger det faktiskt menade det) hamnade på kvinnokliniken ändå och tvingades göra något ungefär motsvarande kejsarsnitt. Tala om ödets ironi... (Ursäkta om det blev en lite annan infallsvinkel här, men det jag vill säga är att en operation är en operation och inget jag rekommenderar om man inte måste. Man känner sig som en sten efteråt och i mitt fall blev det dessutom var i såret, vilket krävde mycket antibiotika för att ge med sig. Så kejsarsnitt är nog inte nödvändigtvis enklare.)

#9 - A

Alltså jag kan bli så upprörd att jag skakar i denna fråga. När många av dom som yttrar sig i frågan om kejsarsnitt är ”folk” som inte själva fött barn, män eller dom som bara fött vaginalt och det har ”gått huuur bra som helst”. Då tycker jag inte att man har företräde att yttra sin röst. Lyssna istället på de kvinnor som gråter och kämpar för sin rätt att få ett kejsarsnitt, oavsett anledning för anledningen har ingen annan med att göra. Att vården inte kan garantera alla kvinnor som vill ha ett kejsarsnitt är för mig helt absurt och oacceptabelt.

#10 - Sara (igen)

Man måste få lov att ha åsikter i frågor även om man inte har tolkningsföreträde. Jag tycker självklart att det ska finnas planerade snitt. Vet flera med traumatiska första förlossningar som begärt snitt för andra barnet och också fått det vilket har känts självklart. Men det är ju inte svart eller vitt. Jag tycker inte det är självklart att man med automatik ska få ja till snitt bara för att man ber om det. Det är rimligt att det krävs samtal och diskussioner mellan barnmorska, läkare och patient för att komma fram till rätt lösning i varje enskilt fall. Ingenstans i vården kan man gå in och be om en viss behandling om det finns flera alternativ och med automatik få den.

För övrigt kan jag bara instämma att mitt möte med vården som gravid var fantastiskt (med det sagt hade jag en okomplicerad graviditet). Men så mycket fin och gratis vård man får genom MVC och sen BVC. Arbetssituationen på våra förlossningsavdelningar är uppenbarligen graverande så därför ett ännu större hurra till de barnmorskor som jobbar där och får, i de allra flesta fall, de som föder att känna sig trygga, sedda och i goda händer utan att de märker av deras stressade och pressade situation (som självklart måste lösas!).

#11 - Agnes

#7&10 Word! Håller med helt och hållet. Vår skattefinansierade vård ska vara forsknings- och evidensbaserad samt kostnadseffektiv. Du som patient kan inte själv välja vilken typ av behandling du ska få, utan det gör utbildad personal(givetvis i samråd med varje enskild patient).

#12 - Sare

Ni som gillar att slänga er med uttryck som ”evidensbaserad vård” borde läsa på lite på hur vården hanterar förlossningsskador. Det är klart, om man förutsätter att förlossningsskador är något ovanligt som dessutom går att reparera så håller ert resonemang, men nu är det inte så. Nu lever vi i ett land med icke- existerande eftervård där barnmorskor som syr inte ens känner själva att de har rätt kompetens och de som söker hjälp hånas och nonchaleras. Och sådana som ni avfärdar det som skräckhistorier för att det låter för hemskt för att vara sant. Fixa eftervården så kan vi återkomma till den här diskussionen på den nivån ni vill föra den.

https://www.vardfokus.se/tidningen/2018/nr-11-2018-11/snippans-revansch/t.

#13 - K

Haha, evidensbaserad vård?! Det som sker är propaganda för vaginal förlossning och skrämselpropaganda för snitt. Och sen när du drabbas av någon sorts skada som inte läkar ihop av sig självt (vilket är väldigt vanligt, särskilt eftersom de som syr sällan har kunskap nog för att sy ihop musklerna rätt) så står du själv och har i princip ingen möjlighet att få hjälp utan blir bara avfärdad och tillsagd att du har för höga krav för att eftervården i princip inte existerar. Läkare man söker vård hos har ingen kunskap om bäckenbottenmuskulatur eller skador och hittar inte felet utan säger att allt ser bra ut. Trots att ingen sagt att pip om det innan ska du tydligen förväntas leva med framfall, inkontinens, samlagssmärta, begränsningar vad gäller träning och att lyfta ditt barn och har du riktig otur kan du aldrig mer i livet befinna dig längre bort än att du på några sekunder hinner springa till en toalett för att inte bajsa på dig. Men visst, låt oss prata mer om hur orimligt det är att vilja skona sitt underliv, och hur kvinnor absolut inte borde ha någonting att säga till om avseende vilka men de vill leva med resten av livet.