bloggkommentatorerna

Black ascotär ju död...
...och vi är bjudna på begravningen. Ja jävlar vad jag älskar fiktiva bloggar. Inte lika in i själen smärtsamma som riktiga bloggar, men mycket galnare. Tänk att det anordnas en askspridning av den här påhittade människan. Det är nästan stötande. Makabert. Jag blir fascinerad.
Black ascot fortsätter
Bloggen Black ascot har inte lagt ner, trots att "bloggaren" erkände att allt var ett pr-trick, påhittat av en reklambyrå. Vad tycker ni förresten om att "hon" jämför sig med Blondinbella när hon erkänner att allt är hittepå och bara pr? Haha! Men bloggen lever kvar. Folk läser den ändå. Jag är faktiskt förvånad. Själv tappade jag lusten helt när bluffen avslöjades. Inte för att det är något fel på fiktion, jag läser böcker och ser på filmer hela tiden. Men när det börjar med en lögn då är det inte roligt sedan. Det var samma med tomten. När jag förstod att han var på låtsas så behövde han inte besvära sig med att komma längre. Det räckte att han lämnade julklapparna vid dörren.
Om den där bloggen igen
Alltså Black Ascot som vi skrev om i inlägget nedan. En del av er gissar på att det är en PR-byrå som ligger bakom. Och en del av fått erbjudande av "henne" att byta länkar för att få mer trafik. Det passar ju inte riktigt in i bilden man får när man läser. Linda Skugge tror att det är Per Hagman som ligger bakom bloggen, och det är inte utan att jag får lite Hagman-vibbar av dramatiken. Föräldralös flicka, överklassmiljöer, vin och dekadens, bra språk, skönhet. Till och med namnet Anatol låter som Per Hagman. Oavsett om det är en författare eller en redaktion som ligger bakom bloggen, så är den nog i vilket fall som helst inte mer sann än en vanlig roman. Och visst blir man lite besviken och känner sig lite lurad när en blogg bara är påhitt? Vet inte varför egentligen, för filmer och böcker kan vara hur osanna som helst utan att de dissas av den anledningen.