bloggkommentatorerna

Dessie vill inte bli kär
Det här inlägget av Dessie är väl intressant? Rubrik: "Jag tänker inte sätta mig i en situation där jag kan bli påverkad känslomässigt". Det handlar om varför hon inte dejtar eller letar efter kärlek. Hon förklarar klart och tydligt att hon inte vill ge någon annan makten att ge henne kärlek och lycka, och hon vill inte sätta sig i en situation där hon kan bli sårad. "Let’s face the reality. Det är inte bara bra när det kommer till kärlek." 

Hon har ju rätt. Och kom nu inte dragande med ert eget förhållande, för jag kan sätta en miljard på att det hänt dåliga saker i det också, även om ni i slutänden ändå tycker att det är värt det. För det kan det ju vara. Det bra kan ju uppväga, men det klart att det kommer dåliga saker också. Och har det inte gjort det så har inte förhållandet tagit slut ännu. Det kommer bli jättejobbigt när det tar slut, oavsett om det sker via separation eller dödsfall. 

Frågan är dock hur länge Dessie kommer känna såhär. För det är väl inte vanligt att folk har det förhållningssättet hela livet (eller från 25-årsåldern, eller vad Dessie nu är). Jag tror inte ens det går att leva hela livet utan att bli påverkad känslomässigt, för då blir man väl knäpp eller deprimerad eller något och det är ju att bli känslomässigt påverkad om något. 

Blir ni provocerade av hennes inlägg? Ärligt talat så känner jag nog innerst inne en liten irritation. Att hon liksom tror att hon kan komma undan den vanliga parnormen för all framtid. Undrar varför jag blir det? Jag blir aldrig provocerad av människor som väljer bort barn, men blir jag alltså provocerad av folk som inte vill bli kära? Gud så konstigt. 

//Mia
Slutar och börjar
Josefin Knave meddelar att hon slutar blogga, efter elva år. Hon lägger även av med YouTube och Instagram. Hon verkar väldigt trött på det. Jag förstår också att det måste vara ett låst sätt att jobba, om hon redan innan sommaren bestämde att detta skulle vara datumet hon lägger ner bloggen. På grund av samarbeten och avtal har hon inte kunnat komma till skott tidigare. Det är inte riktigt så man föreställer sig bloggandet. Man tror att det är ett friare sätt att arbeta. Skönt att Josefin verkar ha kommit fram till beslutet själv, och att det är genomtänkt och efterlängtat. 

Samtidigt skriver Dessie helt plötsligt ett jättelångt inlägg om hur trött hon varit på bloggen det senaste året (no shit!) och att hon länge funderat på att sluta, samtidigt som pengarna från bloggen lockat, och vetskapen att utan gymnasiebetyg är framtiden snårig. Allt detta har vi skrivit om flera gånger. Och Dessie meddelar också sin plan: hon ska utbilda sig till mäklare. Läs i inlägget hur man går tillväga för att bli mäklare om man inte gått gymnasiet. Detta är ju fantastiskt. Vilket driv hon har, och så skönt att hon tror på sig själv. Vem som helst hade kunnat bli nedbruten av klimatet som varit på hennes blogg de senaste åren. 

Men! Det konstiga är att samtidigt som hon meddelar allt detta, hur trött hon är på bloggen och hur skönt det är att hon hittat en ny väg och ser en ljus framtid, så bestämmer hon sig för att börja blogga igen. 

Jag fattar ingenting. Är det för att slippa studieskulder eller?

//Mia


"Veckans" i punktform
Halva veckan har gått, och de senaste dagarna har varit händelserika. Vi kör en avstämning, såhär på lillelördagen:

Veckans käckaste
- Blondinbella såklart, som beskriver sin söndag i lekparken med så många glada utrop att en dysterkvist som jag måste krypa tillbaka till sängen på grund av svår hurtighetsöverdos. 

Veckans kärlekschock - Dessies förlovning med bästisen Paulina Friman, som sagt. Nu är det ju fortfarande lite oklart. Man har ju inte fått veta så mycket än. Många tror det är på skämt, men det känns ju så extremt barnsligt i så fall, så vi får se. 

Veckans bråk - Lady Dahmer vs Calle Schulman. Calle gör reklam för en självförsvarskurs för tjejer som han och hans flickvän i samarbete med ett träningsproffs fixat. Lady Dahmer skriver ett inlägg där hon raljerar kring Calles plötsliga intresse för feminism. Så långt tycker jag att Calle Schulman absolut bör tåla kritiken. Han hade kunnat skita i den, eller besvara varför han inte håller med. Men möjligen var det så att ett flertal av Lady Dahmers följare gick in hos Calle och kritiserade initiativet hårt. Eller så var det en kombination av hans egna följare och hennes som vände sig mot honom. Han fick i alla fall massa skit, och jag kan förstå att han tröttnade efter ett tag. Men hur han reagerar på det är helt sinnes. Nu har han raderat det han hävde ur sig mot Lady Dahmer, men hon har radat upp hans påhopp här. Calle Schulman - kvinnornas beskyddare. 

Veckans gulligaste - Paula och Hugos dotter Molly har fått en fiskpinne. 

Veckans onödigaste otur - Prinsessan-Josefines otur har fortfarande inte vänt. Sedan hennes lille son diagnosticerades med diabetes 1 i helgen, har dottern även brutit armen. Josefines man är sjuk i influensa, och hemma och sköter om storebroderns diabetes, medan Josefine ligger på en sal på sjukhuset, med båda sina stukade barn i och med en speciallösning av förstående sjukhuspersonal. Så fruktansvärt jobbigt. Men den familjen verkar ha en stark kärlek till varandra, som behövs i såna stunder. Det finns nu en ny YouTube-kanal, som heter Josefine Diabetesmamman, som man kan titta på. 

Veckans personliga fasa - Jag har på senaste tiden börjat inse hur vidrigt det måste vara att älska någon som håller på med vissa typer av kampsport. Camilla Läckberg skriver ju då och då om hur orolig hon är när Simon ska upp i ringen. Ännu större fasa måste det vara att ens barn börjar med det där, och riskerar att bli sönderslagen några gånger om året. Magdalena Graafs son Lance vann sin thaiboxningsmatch i Thailand igår, men bröt ändå ett revben. Om jag var i Maggans eller Läckbergs sits så hade jag nog valt att inte titta, och inte engagera mig alls, om jag inte lyckats prata förstånd med personen. 

//Mia