bloggkommentatorerna

Nya bloggbebisar
På julafton meddelade Sanna Lundell att hon väntar sitt fjärde barn, en tredje son med Mikael Persbrandt. Hon lovade också att hon tänker börja blogga mer. Det har varit för tungt det senaste halvåret sedan hennes mamma gick bort. Nu har hon fått ett nytt liv att se framemot. I april är bebisen beräknad. 

Samma månad väntas även Hej Sonjas sladdbarn komma. Det var idag på nyårsdagen som hon avslöjade att ett tredje barn är på gång. 

De fortsätter alltså komma, bloggbebisarna. Alltid lika kul. Grattis!

//Mia
Fuckar Facebook upp oss ännu mer?
Hej Sonja har skrivit ett intressant inlägg om varför hon pausat Facebook. Hon tar dels upp de vanliga invändningarna, att det påverkar ens mående, att information kring ens person samlas upp, att nätverket används till att sända ut en viss typ av budskap. Men hon pekar också på en grej som jag aldrig tänkt på. Det ombytliga innehållet, och hur rakt motsatta känslor bombarderar en när man surfar. 

Sonja känner att hon blir känslomässigt avtrubbad av att nås av en massa olika budskap i rask takt. Gullig katt, våldtagen tjej, best of komediserie, dött barn osv. Blandningen blir smaklös, menar hon. Jag vet inte om jag håller med. Så är ju alla tidningar, alla nyhetssändningar, och ibland även livet. Jag tror inte att det automatiskt är dåligt att växla mellan glädje och sorg, hopp och rädsla. Men det stämmer ju att det går mycket fortare nu. Det har väl inte specifikt med just Facebook att göra, men all information flyger mot en dagarna i ända, och det kanske gör att man avtrubbas? Jag känner mig själv mindre engagerad av nyheter numera, och en anledning är garanterat att jag får för många. 

Har ni lagt ner Facebook, eller funderar ni på att göra det? Varför i så fall?

//Mia
På olika sidor
Ni undrar vad vi tycker om Hej Sonjas antiabortinlägg. Ledsen att säga det, men jag har insett sedan dagen hon meddelade att hon blivit frälst att jag antagligen inte kommer hålla med henne om någonting hädanefter. Det är som att världarna delas och man förstår inte varandra alls. Hon är jätterolig, och för mig betyder humor extremt mycket, men jag hänger inte med i frälsta människors resonemang. Sonja är numera mot abort eftersom hon vet att Gud bestämmer allt. "Gud är god och det är han som bestämmer." Jag tycker det är otroligt konstigt att han som tydligen bestämmer allting ändå låter så mycket hemska saker hända och att han ändå låter folk abortera sina foster. Men jag vill inte argumentera, eftersom jag inte ens orkar läsa hela inlägget. Faktiskt. Det är som att läsa en saga och argumentera mot den. //Mia