bloggkommentatorerna

Barn eller inte?
Kissie vacklar väldigt mycket kring barn just nu. Häromdagen skrev hon att hon är mer och mer inne på att aldrig skaffa barn. Det är den känslan jag har kring Kissie, att hon inte planerar ett liv med barn. Ett tag skrev hon att hon inte kunde få barn, men jag vet inte om det någonsin kom fram någon förklaring till varför hon skrev så. Nästa dag blir hon mer sugen och plötsligt har hon drömt att hon fått barn. Men hon har inte bestämt sig än. 

När jag började läsa kommentarerna under inläggen så förväntade jag mig att alla skulle försöka övertyga Kissie om att barn är det bästa som finns, och meningen med livet. Det visade sig att ungefär hälften av kommentarerna hade det budskapet, medan andra hälften menade att man kan ha ett bra liv utan barn, och att det inte är någon idé att skaffa barn bara för att det förväntas. 

Jag håller med den sista gruppen. Jag har barn som jag älskar över allt annat, och som förgyller mitt liv, men utan dem så hade jag haft något annat som var viktigast. Jag hade också sluppit mycket negativt om jag var utan dem. Och då menar jag inte potträning, simundervisning, läxor och mobbing, utan större, existentiella problem. Jag hade varit en betydligt friare människa, där mina val var mina egna på ett helt annat sätt. Jag hade sluppit en viss oro som sänker livskvaliteten. Det är lätt att säga att det är värt det, för just dessa individer ÄR ju värda allt det där. Men om jag inte hade haft dem så hade jag ju inte saknat DEM. Så om Kissie inte ens saknar barn i allmänhet, så behöver man verkligen inte skaffa barn för att få ett fullkomligt liv. 

Vilken av grupperna tillhör ni?

//Mia