bloggkommentatorerna

Lite länkkärlek nu då
Knivlisa och Hejhejvardag gjorde en rolig video om vad mammor aldrig säger. Den svarade Jessica Lagergren på med en lista över saker barn aldrig säger, varpå Spiderchick gick steget längre och skrev långa haranger med meningar inget barn någonsin sagt. Älskar att det kan bli sån igenkänning i något man ALDRIG HÖRT. 

Min favoritmening på Spiderchicks lista är: "Nog för att det finns mycket roligt man kan göra på en iPad men nu är det allt dags att runda av. Sen tänker jag att hela familjen kanske kan spela ett analogt brädspel tillsammans?"

och: "Jahapp nu vann mitt syskon visst det analoga brädspelet men det tänker jag inte ställa till en scen för. Den bästa glädjen är den man känner för andra som just har vunnit Fia med knuff."

En grej mina barn aldrig säger, men som jag tycker att de snart borde börja snappa upp efter diverse hintar från mig är: "Nej, jag behöver inte ta ett knäckebröd just nu, eftersom jag noterade att mamma dammsög för mindre än tio minuter sedan. Det är ju minst lika gott med Skogaholmslimpa."

//Mia
 
 
Sanndrömmar
Jag trodde att Knivlisa var gravid. För en stund. Tills jag hade läst hela inlägget. Hoppas att det blir en sanndröm. Coolt när saker sammanfaller på det där sättet. Då vill man ju tro på det bara för att det skall betyda något. 
 
Drömmar kan ju vara väldigt verkliga dock. Häromdagen drömde jag att Mia hade fått två barn till, utan att säga till mig. Jag fattade ingenting. Det var inte tvillingar. Hon hade döljt två täta graviditeter och förlossningar för mig. När jag frågade vad det andra barnet skulle heta så sa hon: -Lill-Linda. Jag skrattade till, men då fick jag onda ögat och sa: -Eh, jättefint namn. Vaknade helt genomsvettig den morgonen och visste inte om det var sant eller inte, tills jag sansade mig.
 
Jag har aldrig drömt en sanndröm. Har ni?
 
//Anna-Maria
 
 
 
 
Knivlisas hår är borta
Knivlisa skriver om hur mycket hår hon förlorat efter hon fick barn. Det var mycket tjockare innan, tydligen. Och enligt vissa källor tappar man mycket hår efter graviditeten, men jag har hört att det beror på att man inte tappar något medan man är gravid, och därför ramlar extra mycket av efteråt. Det bör jämna ut sig, alltså. Men Knivlisa är fortfarande tunnhårig, och hennes yngsta är cirka fyra år. 

Jag känner inte igen just det, men däremot förändras ju håret enormt mycket. Mitt hår när jag var 15: tunt, blankt, spikrakt på det sättet att försök med locktång inte fäste, samt gulblondt. Mitt hår sedan cirka 25: medeltjockt, frissigt (om jag inte fönar och plattar och det gör jag JU), råttfärgat och vågigt, nästan lockigt (om jag inte fönar och plattar och det gör jag JU).
 
Vad är det som händer med håret? Varför förändras det så mycket?
 
//Mia