bloggkommentatorerna

Kändisar i duschen
Paula var och tränade och tvingades duscha på gymmet. Obehagligt, tycker hon, och många andra, inte minst folk som är lite offentliga. När Paula var på väg till duschen kom en tjej fram och kände igen henne och ville snacka. Paula kände sig väldigt obekväm i det eftersom hon var naken. Hon smet in i duschen och när hon kom tillbaka hade tjejen och hennes polare flyttat sina grejer så att de stod närmare Paula. De höll på att ta selfies och Paula och tjejens blickar möttes. Paula kände sig orolig över att de försökte fotografera henne i omklädningsrummet. Hon kände sig illa berörd efteråt och tänkte att hon aldrig mer ska duscha offentligt. 

Det kan jag verkligen förstå. 

Tycker det är så trist att vissa läsare kommenterar ganska aggressivt, någon rent elakt, att Paula gjorde fel som skrev om det istället för att säga till tjejerna. Vissa peppar, och försöker uppmuntra Paula att i fortsättningen inte känna sig orolig, utan inse att det är fel att göra så som tjejerna gjorde, och att hon ska våga säga ifrån. Men några bara: "Tuffa till dig!" och "det blir ingen skillnad om du inte sätter ner foten någon gång." och "Allt hon skriver om är ”stopp! Min kropp!” och barnen osv, men snacka om attt inte leva som man lär. Hyckleri som vanligt, allt för att framstå som så himla duktig… trist."

De menar alltså att det är hyckleri av Paula att försöka lära sina döttrar att stå upp för sig själv när hon inte vågar det själv. SKITSMART! För om man själv inte har fått det med sig, och aldrig peppats med det sedan barnsben, då ska man strunta i att ge sina egna barn en bättre chans, för det vore hycklande. Bra tänkt! 

Och att det finns så många som retar sig på människor som är dåliga på att försvara sig i en utsatt situation! Det är helt obegripligt för mig. Hur kan fokus hamna där?

Men Paula fick ju mycket pepp och förståelse också, och kanske ledde det fram till att hon nu ändrat sig och skaffat en strategi som helt enkelt är att säga: "Det är inte läge just nu", om hon träffar något närgånget fan i duschen. 

//Mia
Påhopp på Paula
Jag har en nöt i kommentarsfältet. Hon eller han kommenterar nog i varje inlägg och det är aldrig något snällt. Den här personen har hakat upp sig på hur jag ser ut, eller framförallt hur min kropp ser ut.

Så inleds Paula Uribes inlägg. Paula ber människan sluta. Hon tycker det är skevt att kommentera andra människors kroppar. 

Jag önskar det vore nog så. Men Paula känner sig ändå tvingad att förklara att hon känner sig starkare än någonsin, att hon är muskulös och uthållig. Hon är i sitt livs bästa form. Hon spekulerar i om personen som kommenterar är avundsjuk. 

Alltså, det finns ju folk som är avundsjuka. Det finns också folk som bara är elaka, eller som bara stör sig på bloggande människor. Det finns folk som helt ärligt tycker att vissa bloggare är fula, eller tjocka, eller otränade. Någon enstaka väljer att hoppa på bloggare för att såra.  Jag tycker det är tråkigt att vettiga människor, som Paula, börjar försvara sig och sina kroppars rätt att se ut som de gör. "Jag är starkare än någonsin", eller "jag är nöjd och känner mig vacker", kan folk skriva.

Oavsett om man är ful som fan, klen som en sparris eller tjock som en saccosäck så har man rätt att se ut på det sättet, och alla som kommenterar är dumma i huvudet och ohyffsade. Det är bara så. Det är FEL att oombett bedöma folks kroppar, men det är inte fel att se ut som man råkar vara född. Man ska inte behöva rättfärdiga det med att man VILL se ut så. 

//Mia
"Veckans" i punktform
Halva veckan har gått, och de senaste dagarna har varit händelserika. Vi kör en avstämning, såhär på lillelördagen:

Veckans käckaste
- Blondinbella såklart, som beskriver sin söndag i lekparken med så många glada utrop att en dysterkvist som jag måste krypa tillbaka till sängen på grund av svår hurtighetsöverdos. 

Veckans kärlekschock - Dessies förlovning med bästisen Paulina Friman, som sagt. Nu är det ju fortfarande lite oklart. Man har ju inte fått veta så mycket än. Många tror det är på skämt, men det känns ju så extremt barnsligt i så fall, så vi får se. 

Veckans bråk - Lady Dahmer vs Calle Schulman. Calle gör reklam för en självförsvarskurs för tjejer som han och hans flickvän i samarbete med ett träningsproffs fixat. Lady Dahmer skriver ett inlägg där hon raljerar kring Calles plötsliga intresse för feminism. Så långt tycker jag att Calle Schulman absolut bör tåla kritiken. Han hade kunnat skita i den, eller besvara varför han inte håller med. Men möjligen var det så att ett flertal av Lady Dahmers följare gick in hos Calle och kritiserade initiativet hårt. Eller så var det en kombination av hans egna följare och hennes som vände sig mot honom. Han fick i alla fall massa skit, och jag kan förstå att han tröttnade efter ett tag. Men hur han reagerar på det är helt sinnes. Nu har han raderat det han hävde ur sig mot Lady Dahmer, men hon har radat upp hans påhopp här. Calle Schulman - kvinnornas beskyddare. 

Veckans gulligaste - Paula och Hugos dotter Molly har fått en fiskpinne. 

Veckans onödigaste otur - Prinsessan-Josefines otur har fortfarande inte vänt. Sedan hennes lille son diagnosticerades med diabetes 1 i helgen, har dottern även brutit armen. Josefines man är sjuk i influensa, och hemma och sköter om storebroderns diabetes, medan Josefine ligger på en sal på sjukhuset, med båda sina stukade barn i och med en speciallösning av förstående sjukhuspersonal. Så fruktansvärt jobbigt. Men den familjen verkar ha en stark kärlek till varandra, som behövs i såna stunder. Det finns nu en ny YouTube-kanal, som heter Josefine Diabetesmamman, som man kan titta på. 

Veckans personliga fasa - Jag har på senaste tiden börjat inse hur vidrigt det måste vara att älska någon som håller på med vissa typer av kampsport. Camilla Läckberg skriver ju då och då om hur orolig hon är när Simon ska upp i ringen. Ännu större fasa måste det vara att ens barn börjar med det där, och riskerar att bli sönderslagen några gånger om året. Magdalena Graafs son Lance vann sin thaiboxningsmatch i Thailand igår, men bröt ändå ett revben. Om jag var i Maggans eller Läckbergs sits så hade jag nog valt att inte titta, och inte engagera mig alls, om jag inte lyckats prata förstånd med personen. 

//Mia