bloggkommentatorerna

Konkurrerande bloggare bör teama
Paula berättar om en pinsam situation där hon mötte en person som snackade skit om en kollega som Paula hade anlitat. 

Paula tycker att det är dåligt att hålla på så, och menar att inom vissa branscher är det väldigt vanligt att tävla och vara missunnsam mot kolleger. Jag har intervjuat väldigt många företagare och har inte direkt sett någon röd linje. Det verkar förekomma skitsnack i de flesta branscher. 

Däremot menar Paula att det finns ett bra samarbete och teamkänsla bland influencers. Det vet jag inte så noga egentligen, eftersom vi sällan träffar några, men jag hoppas verkligen att det stämmer. Det borde stämma i alla fall, för influencers har i nuläget inte särskilt mycket att förlora på att baktala varandra. 

Skäl till att bloggare/influencers bör hålla ihop: 
1. Det är en ny bransch som byggs upp av oss alla. Vi är ett lag. 
2. Många är redan skeptiska till sociala medier. Vi vinner själva på att folk får en mer positiv bild. 
3. Det viktigaste, som skiljer oss från tex tandläkare och bilskolelärare är att vi är ganska tåliga för konkurrens. Lyssnar man på fem poddar, läser tio bloggar och följer hundra instagrammare så har man plats att följa en till. Vi förlorar inte automatiskt en följare för att den börjat följa en annan. Snarare kan några riktiga stjärnor få upp intresset för hela fenomenet och höja statusen. 

//Mia
Bröllop som nisch
Paulas blogg håller på att förvandlas till en bröllopsblogg. Hon skriver mycket om dels sitt kommande bröllop, men också om podcasten på det temat, som hon ska ha tillsammans med Johanna Kajson. 

Hur känner ni kring det? Går man i bröllopstankar själv antar jag att man är jätteintresserad. Har man själv inte såna planer, hur känner man då? Jag tycker personligen att det är ganska kul när en bloggare plötsligt nischar sig utefter dess eget liv, så jag har inget emot det. 

//Mia
Kila stadigt
Paula länkade till programmet Kila stadigt, där hon och Hugo intervjuas av Hanapee (eller Hanna Persson, hon har inte, mig veterligen, tagit avstånd från sitt bloggalias, till skillnad från typ alla andra). 

Gillade programmet. Satt och fånlog genom stora delar. Känns sjukt att recensera någons förhållande, men jag tycker det verkar som att både Paula och Hugo är trygga med varandra. De bråkar om allt, säger och skriver de, och man får ta del av tjafset men det känns inte obehagligt. Man känner inte att maktbalansen är skev och att någon blir ledsen av gnabbet. 

Däremot är det en bedrövlig strategi som Hugo berättar att han tog till när första barnet föddes. Han är dock inte ensam. Nästan varenda man jag vet har gjort samma sak: "Buhu, min tjej gillar bebisen. Bebisen gillar sin mamma. Snyft. Jag drar mig undan och gör något annat." Och sedan när barnet blir lite äldre och lär sig känna igen sin farsa så visas vissa tecken på kärlek och då kommer pappan tillbaka och ba: "Nu börjar det blir kul! Jag bondar mer när ungen börjar snacka. Jag passar bäst som förälder till lite större barn." 

Jag fattar att man gör så om det gäller en kompis eller en kärleksrelation: "Nähä, hen verkar inte särskilt intresserad. Jag drar." Men man bör inte agera likadant när det gäller ens barn. Ett litet tips till alla killar där ute.

Det blev lite obehaglig stämning när Paula och Hugo medgav rakt av att deras förhållande är ojämlikt på så sätt att Paula tar det mesta ansvaret och tjatar på att Hugo ska uppfylla sin del av hemarbetet. Men så är det ju. Folk har det ju så. Jag älskar alla som vågar erkänna.

Det finns även ett avsnitt med Margaux Dietz och Jacob Liebermann, som jag inte hunnit se. 

//Mia