bloggkommentatorerna

Nej till SD
Jag älskar att Hannah och Amanda har börjat uppmana Fredagspoddens lyssnare att rösta på något annat än SD. Jag älskar att de är så tydliga, och jag älskar att Sverigedemokraternas anhängare i kommentarsfältet blir så upprörda. Jag tycker att Hannah och Amanda i och med detta gör ett viktigt jobb i kampen mot att normalisera rasism. #nejtillSD

Och man kan tänka två saker samtidigt. Samtidigt som vi häromdagen sympatiserade med de mexikanska flyktingarna och alla utsatta barn som led vid USA:s gräns, kan vi idag heja på svenska landslaget när de möter Mexiko klockan 16. Det ska bli så spännande. Går det åt helvete tänker jag aldrig mer se på fotboll. 
 
//Mia
 
 
Dagens mordtips
De flesta poddarna om brott drivs av killar. Jag gillar flera av dessa poddar, men det finns också en tjej som driver en podcast om mord, som jag gillar. Det är Johanna Wagrell, som har "Vad blir det för mord?" där hon i varje avsnitt pratar med en annan tjej om någon gammal massmördare (oftast, eller något sorts mysterium) och jag tycker det är trevligt att höra på mordhistorier i ganska lättsam, fast ändå fördömande, ton, som variation till alla ödesmättade mordpoddar där myndiga stämmor berättar om skräckscener. Johanna har inför varje avsnitt nördat in på ett brott eller mördare och berättar helt enkelt om tillvägagångssättet. Jag tycker det är avkopplande, faktiskt. Särskilt eftersom de flesta brotten känns ganska diffusa på grund av att de utfördes utomlands för cirka 40 år sedan. 

Det var dagens mordtips. 

//Mia
Framtidens modell
Jag lyssande på ett avsnitt av Veckans bläcka som hade ett par veckor på nacken, nämligen det här: Vinterapi (som tyvärr syftade på att kleta vin i ansiktet för hudens skull och jag är så trött på prat om hudvård att jag insinktivt känner att det där är alkoholmissbruk! Njut av vinet ihop med en kompis istället) men där pratades förstås om en massa saker. 

Bland annat tipsade Jennie Hammar om instagramkontot Shudu.gram. Vid första anblicken är Shudu Gram en helt vanligt fast ovanligt vacker modell som postar bilder på sig själv, men det unika med henne är att hon är en virtuell supermodell, som inte finns i verkligheten. Någon nördig brittisk manlig fotograf har skapat henne och kallar henne för ett stycke konst. 

 
Vad tycker ni om det?

Karin Bastin och Jennie Hammar var så himla upprörda. Främst Karin, men hon har någon noja med dockor och robotar och sånt, som jag tror spillde över i den här diskussionen. 

De pratade mycket om att de konstgjorda modellerna tar jobb från riktiga modeller. Skaparen hade också fått kritik för att Shudu är svart, och att hon kan ta jobb från just svarta modeller, men om det här är början på något stort så skapas det naturligtvis vita virtuella modeller i detta ögonblick. 

Kommer supermodellerna bli arbetslösa? I så fall: ÄR det ett jätteproblem? Eftersom branschen varit skev sedan urminnes tider och ingenting förändras så kanske det är bättre att låta datamodeller vara pinnsmala, så kan alla vi andra kvinnor få äta under tiden. Det är ju ingen mänsklig rättighet att få visa kläder och bli kritiskt granskade av ett gäng äldre fotografer och designer på heltid. 

Visst, att låta robotar bana vägen för skönhetsidelalen låter helt livsfarligt, men hur har det varit hittills? En modell är aldrig för smal, och allt går att operera och ingen får bli nöjd, vi måste fortsätta förändra och konsumera. Jag tycker det skulle vara gött om alla riktiga kvinnor fick ledigt från det ett tag, så kunde maskinerna göra jobbet som kuttersmycken åt oss. 

//Mia