bloggkommentatorerna

Prestationsångest
Många bloggare och andra sociala medier-profiler är väldigt högpresterande. De sociala plattformarna är dessutom ofta ett sätt att bygga varumärket osv. Framgångarna visas upp, om man säger så. 

Men de som presterar mest, eller skriver mest om sina prestationer visar sig ofta bära på ett dåligt samvete över alla möjliga tänkbara tillkortakommanden. Jag får känslan av att det är just de högpresterande som har MEST dåligt samvete. Kanske är det piskan som driver dem? 

Nu vill jag inte hänga ut folk, för detta är ofta unga tjejer som kämpar som fan med skola, kropp, utseende, relationer, sociala medier, jobb, mat, träning och verkligen vill lyckas på alla plan. Istället får jag ta Simon Sköld som exempel. Tycker faktiskt att det är anmärkningsvärt att han som jobbar som personlig tränare och kostrådgivare, vid sidan av elitidrottandet, skriver ett sånt här inlägg

Utdrag: "Träning är något som finns på de flestas samvete. Jag älskar att träna och har en hög träningsdos, blir i princip alltid mer än 6 pass i veckan. Men även när jag tränar 6 pass i veckan så får jag dåligt samvete, jag tycker jag tränar för lite, tänker att mina motståndare tränar hårdare, mer bättre och att jag är lat som inte gör mer."

Sedan skriver han långt om hur mycket bättre han har blivit på att vila, och en massa argument för varför man måste vila. Att han blivit bättre sedan han började vila och att han kämpar varje dag med att inte ha dåligt samvete över det. 

Om personliga tränare låter såhär, VEM mår då bra? Vem har en balans? Är det en människa med DEN inre kampen och DET dåliga samvetet (trots minst sex träningspass i veckan) man ska gå till för att få råd? 

För att inte tala om alla karriäristers bloggar, som handlar om att man någon gång måste unna sig att koppla från jobbet. Att någon gång då och då INTE jobba fyra timmar efter att barnen har somnat, utan att istället njuta med en ansiktsmask, och TRYCKA BORT det dåliga samvetet som tydligen ploppar upp om man inte preseterar dygnet runt. 

//Mia
Straffet
Simon Sköld har blivit utsatt för en "straffsexa", som är överraskningsgiftarens motsvarighet till svensexa. Han blev kidnappad med bojor på händerna och en luva för huvudet. Någon skrek "Polis!" och Simon blev grundlurad. I bilen mot "polisstationen" tänkte han på hur missförståndet skulle klaras ut...

Nej, det klart att Simon inte blev grundlurad! Snällt att han försöker låtsas som att kidnappningen var lyckad, men seriöst, man behöver inte utge sig för att vara efterbliven bara för att man är tacksam över att kompisarna dragit ihop en heldag. Han har precis gift sig med Camilla Läckberg. De lever ett liv där varje namnsdag firas med fanfarer. Det klart att det blir straffsexa ett par veckor efter det sensationella bröllopet. Det klart att inte snälle Simon Sköld blir nerbrottad av polisen och förd till station. Det klart att det är en straffsexa på gång. Varför blev han inte rädd annars? När han blev nedbrottad? Varför blev han nedbrottad, förresten, MMA-killen?

Men det slutade lyckligt i alla fall, med någon sorts älgutstyrsel, snabba bilar, wakeboard, paintball och allt annat man drömmer om. 

//Mia