bloggkommentatorerna

Det lättsamma artilleriet
Idag kan jag tänka mig att söndagsångesten är värre än någonsin i stugorna. I alla fall för de som inte har semester ännu. Så då plockar vi fram det lättsamma artilleriet. 
 
Spiderchick skriver ett inlägg om vilken låt som man mest förknippar med tonåren. Mina är också tryckarlåtar. "Total eclipse of the heart" och "Forever young". Den första låten dansade jag med den coolaste killen, han är död nu, som typ hälften av alla Mölndalsbor jag växte upp med (RIP) och den andra var bara en sån där gråtlåt. Bara man hörde den så var det Lille Skutt-tårar. Dessa hormoner. Sen är det faktiskt "Balladen om Fredrik Åkare" också. Den sjöng vi alltid när vi gick hem i mörkret på nätterna efter fritidsgården eller var vi nu hade varit. 
 
I ett avsnitt av Mannheimer och Skäringer så nämner Mia att hon inte kan lyssna på vilken musik som helst när som helst för hon påverkas så mycket av musik. Är det en glad låt så blir hon glad och är den en deppig låt så blir hon deppig. Exakt så känner jag också och det är så fruktansvärt påfrestande för kroppen och sinnet att kastas fram och tillbaka i känslorna, så jag klarar inte av att lyssna på musik så ofta som jag skulle vilja. Så det blir ingen "Forever young" eller "Total eclipse of the heart" idag, för då blir det fulgråt. 
 
Vad har ni för specifika musikminnen? Behöver inte vara från tonåren. 
 
//Anna-Maria
Snart sommarlov!
Nej inte riktigt ännu. Imorgon då smäller det. Jag är redo. Det känns som om alla har uppdaterat med sommarlov på sociala medier nu i två veckors tid. 
 
Så vad skall man göra av all tid på lovet? 
 
Jag kommer att: 
 
Surfa (på nätet)
Läsa böcker. 
Bada och sola. (Hoppas)
Träna.
Äta.
Sova.
Ha siesta och fiesta.
Skriva.
Åka bort. 
Greja i huset. 
 
Vad skall ni göra? Berätta gärna om allt från ingenting till storslagna planer. 
 
//Anna-Maria
 
 
 
Invasion av Fidget spinners
Spiderchick skriver om de här nya leksakerna som är populära nu och sprider sig som pesten på skolgårdar och i klassrum. Jag är inte mer än människa själv och har fallit för mina barns tjat och köpt varsin till barnen. MEN eftersom jag jobbar som lärare så har jag förbjudit barnen att ta med dem till skolan. Dels för att de inte ska bidraga till hetsen, "Alla har" och så vidare och dels för att lärarna skall klara av att jobba terminen ut utan en eller flera mentala härdsmältor. 
 
Problemet med den här leksaken är att företagen som producerar dem går ut med information om att det är till för att elever skall kunna koncentrera sig på lektionerna. Det där är i 99% av fallen helt fel. Inte ens EN elev i varje klass blir hjälpt av en sån här för att kunna lyssna och när elever som har noll koncentrationssvårigheter kommer med fidget spinners till skolan så har det helt motsatt effekt. Tänk er ett klassrum med 20 elever som snurrar med fidget spinners. Tror ni att de har lättare att koncentrera sig? Nej, det bankas, viner och snurras på ett finger tills eleverna tappar dem på golvet. Varken elever eller lärare blir hjälpta av den här invasionen av snurror. Det stör och eleverna lär sig mindre. 
 
Jag tror inte att ni som inte jobbar i skolan inser problemet med de här leksakerna och jag tror inte heller att ni inser hur fruktansvärt mycket det stör och hur mycket tid det tar från undervisningen när man hela tiden måste diskutera saker som de här leksakerna istället för franska revolutionen. Snurrorna ger upphov till konflikter och de stör undervisningen.  
 
Problemet med en sån här leksak är att de kommer "fel" väg. Det kan hända att någon enstaka blir hjälpt av en sån här pryl, men då får det gå rätt väg, genom specialpedagogen och ut i klassrummet. Alla kan inte sitta och snurra med fidget spinners på lektionerna. Det ger helt motsatt effekt. Tro mig. Jag har upplevt detta själv i vår. 
 
Efter sommaren har nog trenden dött ut, tack och lov, och då är det förmodligen bara de som verkligen blir hjälpta av den som kommer att få använda den och som vill använda den. 
 
Tänk på detta innan ni låter era barn ta med sig leksaker till skolan. Fråga läraren om ni är osäkra på om det är okej eller inte. 
 
//Anna-Maria